Ulandsprojekt

Kategori: The Project Publicerad tisdag, 17 mars 2009

 

Volontär utomlands med Projects Abroad

Projects Abroad ger dig en chans att komma ut i världen och jobba som volontär eller praktikant. Från barnhem i Latinamerika till naturvård i Afrika, från hälsovård i Asien till undervisning i Östeuropa. Du väljer själv från 100 projekt i 20 olika länder. Oavsett om du tar ett sabbatsår, ett studieuppehåll för en yrkesrelaterad praktik, semester eller är färdigutbildad och vill ha en paus i karriären, finns det alltid en volontärplats som passar dina intressen hos Projects Abroad.

Våra praktik- och volontärplatser finns inom Utbildning, Barn & Ungdom, Natur & Miljö, Medicin & Hälsa, Kultur & Samhälle, Sport, Journalism, Juridik & Mänskliga Rättigheter, Veterinär och Djurvård, Business samt Språkkurser. Alla platser är utformade för att möta det lokala samhällets behov samtidigt som de ger dig en unik upplevelse som volontär.

Läs mera här !  

Norskt klimatarbete i u-länder under hård kritik

Norskt klimatarbete, har liksom svenskt, bidragit till stora projekt i u-länderna som drabbar lokalbefolkningen hårt och skadar miljön. Det rapporterar norsk press. Poäng för den minskning av växthusgasutsläpp som projekten ger, räknas nordiska och andra europeiska länder till godo. Norge ska investera 7 miljarder Nkr i u-landsprojekt som minskar negativa klimateffekter fram till år 2012. FN-godkända projekt ger rätt till gratiskvoter som sedan kan säljas vidare. För statsägda SN Power som investerat norska skattepengar i flera sådana pengar, ger detta ett bekvämt överskott..

Läs mera här !  

Grönt ljus för klimatprojekt i u-länder

EU har enats om spelreglerna för klimatinvesteringar i andra länder. Redan nästa år kan europeiska företag börja investera i koldioxidprojekt i länder som Indien eller Kina, något som ska kunna räknas hem i utsläppshandeln.
EU-parlamentet och ministerrådet har nu enats om det så kallade länkdirektivet som beskriver hur handeln med utsläppsrätter ska länkas samman med de projektbaserade mekanismerna CDM och JI. I enklare ordalag innebär det att EU nu bestämt hur företag som ingår i utsläppshandeln ska kunna få tillgodoräkna sig klimatinvesteringar i andra länder.
Anders Thuresson, ämnesråd på miljödepartementet och svensk chefsförhandlare för Kyotoavtalet, anser att EU på kort tid nästan har lyckats med det omöjliga.

Läs mera här !  

Finland köper utsläppsenheter

Det finländska Finnder-programmet köper utsläppsenheter åt vårt land från utländska projekt som syftar till att minska utsläpp av växthusgaser. Med hjälp av dessa utsläppsenheter kan Finland genom s.k. projektmekanismer uppfylla en del av sina förpliktelser i Kyotoprotokollet. Vid anskaffning av utsläppsenheter strävar man efter att åstadkomma ett omfattande samarbete med såväl internationella som inhemska aktörer. Programmet Finnder lanserades vid den internationella Carbon Expo -mässan i Köln och programmet presenteras också vid evenemanget -Russia and the Carbon Market- i Moskva 28.-29 juni 2006.

Läs mera här !  

Kyotoprotokollet - hoppfullt avtal eller ett kryphål för industrin?

Kyotoprotokollet är en överenskommelse mellan ett stort antal länder om hur utsläppen av växthusgaser skall minskas till åren 2008-2012. Det är ett avtal som världens regeringar enades om i Kyoto 1997 och ett resultat av FN:s Klimatkonvention som beslutades i Rio 1992.

Efter att Ryssland beslutade att skriva på trädde protokollet i kraft den 16 februari 2005. Fortfarande är varken USA eller Australien är med, de två länder som släpper ut mest koldioxid per person.

Vad lovar länderna att göra?

Avtalet innebär att industriländerna måste minska sina utsläpp av de olika växthusgaserna med en viss andel utifrån 1990 års nivå. Hur mycket olika länder måste minska beror på hur stora utsläpp de hade 1990. EU, som har ett gemensamt åtagande, måste ha i genomsnitt 8 % lägre utsläpp under 2008-2012 jämfört med år 2010. För Sveriges del innebär fördelningen inom EU att vi har rätt att öka våra utsläpp av växthusgaser med 4%, en möjlighet riksdagen beslutat att vi inte skall använda oss av.

Läs mera här !  

Fadderskolprojektet i Orissa, Indien.
I 16 år har Järla skola varit aktiv för fadderskolorna i Indien. Alla elever och personalen på skolan har under alla år visat ett stort intresse och engagemang
för fadderskolorna i Indien. Det har alltid lagts ner ett enormt arbete på olika elevarbeten och strävan att entusiasmera eleverna till en större internationell
förståelse.Vi gör det möjligt för 725 elever i skolbyarna att få fortsatt skolgång. Utbildning är den enda vägen ut ur fattigdom.Vi hjälper till att höja utbildningsnivån i ett mycket fattigt område och ger barnen och ungdomarna där en möjlighet att förändra och förbättra sin situation.

Läs mera här !  

Mikroskopmobil ställer diagnos i u-länder !

Mikroskop är ett av de viktigaste hjälpmedlen för att ställa diagnos. Men på utvecklingsländernas landsbygd är de sällsynta instrument. Nu har biotekniker vid University of California i Berkeley visat att det kan ändras på ett billigt sätt.

De har byggt en enkel tillsats till en vanlig kameramobil som gör om mobilen till ett mikroskop med tillräckligt hög upplösning för kliniskt bruk. Med mikroskopmobilen i väskan kan barfotaläkarna omgående ställa diagnos på allehanda sjukdomar

Läs mera här !  

Hjälp ett u-land när du exjobbar.
Med stipendium från Sida kan du göra ditt examensarbete i ett utvecklings-land. Anna Berglund, 29, var tre månader i Sudan.
Anna Berglund, 29, åkte på MFS-stipendium (Minor Field Study) till huvudstaden Khartoum i Sudan på våren 2006.
Hon mötte en vägg av värme med upp till 40 grader varmt i skuggan, sandstormar, fattigdom och byråkratiskt krångel, men också otroligt generösa människor. Det var nästan jobbigt att aldrig få betala för något, säger Anna, som fick stipendiet för sitt exjobb:
Att planera en soldriven elanläggning för vårdcentraler i flyktingläger. Svårigheten var att designa en lagom enkel teknik som sudaneserna kan sköta själva långsiktigt. I en lerhydda kan man till exempel inte sätta fast elledningar med spik, de smular sönder väggarna.

Läs mera här !  

Bebyggelseutveckling i låginkomstländer.
Den svenska bostadsmodellens relevans för länder under modernisering. I detta projekt behandlas den svenska modellen för bostads- och stadsbyggande under Sveriges industrialisering i perspektivet av dess relevans för stater som genomgår en motsvarande moderniseringsprocess.
Sambandet mellan bostadsforskning, bostadspolitik och utformning av bostadsområden analyseras i ett historiskt perspektiv. Ett utvecklingsperspektiv anläggs på den svenska modernismen som underlag för en diskussion av den svenska modellens relevans för stater i Östeuropa, Sydostasien och andra regioner under snabb omvandling.

Läs mera här !  

Träffar: 11464
DMC Firewall is a Joomla Security extension!